Vi minns Solstrålen
En lång, stormig dag, både ute samt inne. En massa känslostormar eftersom
idag tog vi farväl till finaste Amanda samt delade alla fina minnen vi har kvar.
Det var fint att se alla samlade, och att få ta del av ditt brev Amanda. När vi
fick höra din röst Amanda, så tittade jag ut på snöflingorna som dalade ner
och försökte låtsas att du var där i rummet med oss. Det värkte verkligen i
bröstet, för det är så svårt att förstå att det är sant, du kommer inte tillbaka mer.
Samtidigt är jag verkligen glad att jag fick möjligheten att ta farväl, farväl av hon
som rörde vid min själ dendär Augustikvällen.
Men som du sa: Smärtan kommer att bli till minnen.
Tack för allt du var!
