Den osynliga tanten
Hur många av er, med handen på hjärtat, kan säga att ni sett den osynliga tanten
och ni har tagit er tid för att visa att ni ser henne?
_________________________________________________________
Vem är då den här osynliga tanten? Vem är denna mystiska person som jag plötsligt tar upp
i min okända blogg. Den osynliga tanten i den osynliga bloggen. Jo ni vet, den osynliga tanten
är t.ex. dendär tanten ni ser på busshållplatsen, som försöker verka stolt och säker men som
i egentligen känner sig väldigt sårbar och ensam. Den osynliga tanten är den somkanske kämpar
med att gör sina inköp själv, men är för stolt för att be om hjälp. Den osynliga tanten är den
som vi ser, i förbifarten men som vi inte orkar ta oss tid för, dendär tanten som vårt samvete
blundar för, Den osynliga tanten är den som faktiskt skulle behöva en hjälpande hand, inte bara
det att du öppnar en dörr eller hjälper henne över vägen. Utan att du hjälper henne på vägen hem
kanske, eller att du utbyter ord med henne och faktiskt bryr dig om hennes svar.
Den osynliga tanten är den som plötsligt åldrats och som plötsligt inser, att hon inte är längre ung
och rask..hon orkar inte längre, hon är kanske ensam, hon är osynlig. För ingen ser henne längre.
Vet ni hur hemskt det blir den dag vi själva upplever detta, när tankarna faktiskt går liksom följande:
Min kropp orkar inte längre och jag har ingen som är där för mig. Jag har slutligen blivit en av dem
..de osynliga tanterna.
____________________________________________________________________
Vet ni hur många ensamma äldre människor det finns, som glömts bort av eventuella
släktingar? Vars vänner kanske gått bort och därför är de nu ensamma? Vet ni hur
många äldre människor som isolerar sig och som blir nedstämda, eventuellt får en
depression p.g.a ensamheten?
Med handen på hjärtat, så försöker jag se dessa osynliga tanter, hjälpa dem en bit på
vägen om jag kan, kanske utbyta några ord för att de ska känna att de är sedda. För
ärligt talat, jag är rädd för att man en vacker dag skulle bli den osynliga tanten, den
som ingen ser, den som ingen tar notis om.
Idag var jag till affären där nära var jag bor, jag var på väg hem (var man går upp för en
lång backe) och mitt på vägen kämpade en väligt liten men gammal tant med att komma
sig upp för backen med sina inköp. Jag såg hur hon stannade flera gånger för att hämta
andan. Jag stannade till brevid henne och frågade om jag kan hjälpa henne hem. Hon såg
ut att vara nära gråten, och sa" joo..kiitos mielellään". Jag tog tag i hennes rullator och sen
hjälpte jag henne genom de dåligt plogade vägarna upp till hennes hus, vi tog flera korta
pauser för att hon skulle få pusta ut,hon frös något förskräckligt om händerna men verkade
dock väldigt tacksam över den lilla hjälp hon fick. De sista metrarna kom dock en man förbi
och hjälpte oss in.
MEN antalet människor som gick förbi, körde förbi eller satt och kollade på
den osynliga tanten innan jag for fram till henne för att hjälpa, var OTROLIGT
många. Jag är ärligt talat förvånad över bristen på empati och medmänsklighet
i dethär landet. Tyvärr är det inte heller första gången.
Jag tror en hel del på karma, och kort och gott "what comes around goes around".
Vänta bara tills ni en dag sitter där, gamla och skruttiga, ensamma och rätt hjälplösa.
Vem hjälper er? Lätt att ta beslut om de gamla när man inte lyfter ett finger för dem,
men det är ju vår egen framtid vi skapar genom att ta bort de gamlas framtid och
säkerhetsnät.
EFTERLYSNING: mer empati och samvete åt folket. Tack.
_______________________________________________________________
Fotnot: den osynliga tanten kan också givetvis vara den osynliga farbrorn.
