Bonjour, je parle Français
Den här veckan har varit riktigt rolig så här långt, jag har fått utrett en hel
del med kurser av olika slag och anmält mig till 2-3 kurser som inte hör till
mitt program men som lät intressanta och som jag tror kan stöda mig i
framtiden när jag fortsätter mina studier. Men glädjen blev stor när jag fick
lov att komma med på Franskakursen, trots att de egentligen bara har 4-5
lektioner kvar av första kursen.
Jag har alltid velat lära mig franska, men känt att det kanske är för
utmanande, har även varit tvungen att ta i beaktande vem som lär ut, för
franska är rätt utmanande med tanke på min hörselskada men inte omöjlig.
Så jag hoppas att jag och läraren klickar och framförallt att jag hör henne bra.
Fast, även om vi inte skulle klicka eller jag inte skulle kunna höra henne, så
har jag bättre förutsättningar nu jämfört med senast jag studerade språk: jag
har mer tid som jag bestämmer själv över. Så jag tror det blir bra.
Bara igår satt jag och läste franska och övade in över 100 olika ord enligt ett
program jag fick av läraren. Det var så roligt att plötsligt hade 4,5 timmar gått
bara så där. Så idag ska jag fara med på första lektionen så jag hoppas jag
kan följa med någorlunda i alla fall.
Varför franska?
Franska är ju ett av de största språken i världen, it makes sense att lära sig.
Man borde ju kanske lära sig mandarinkinesiska också (när jag var i Hong Kong
så började jag överväga att lära mig även det).
Men som ni vet, så reser jag ju en hel del och jag har märkt att det har begränsat
mig många gånger då jag inte kunnat franska. Det har varit stunder då det skulle
underlättat rejält om jag ens förstått franska.
Sen, så studerar jag ju nu en Master's degree in Global health care, det kan betyda
att jag i framtiden jobbar någonstans här i världen och med ännu ett språk i bagaget
så öppnas det fler dörrar.
